Kinalotsens handbok för en lyckad återresa till Kina

Kinalotsen har de senaste åren arrangerat återresor med fler än 200 barnhemsbesök till de flesta av Kinas 23 provinser. För att underlätta inför planeringen av kommande återresor sammanställer vi här information, tips och erfarenheter vi samlat på oss under åren. Handboken riktar sig till familjer som har adopterat från Kina. Handboken finns i sin helhet nedan, men är lättare att läsa som PDF. Skicka epost till resor@kinalotsen.se så får du den som PDF utan kostnad.

En återresa har en extra dimension och kräver mer planering och eftertanke än en vanlig kinaresa. Det är viktigt att anpassa resan efter familjens och barnens önskemål, tankar och förväntningar.

En typisk återresa kan oftast delas upp i två delar – en del är rundresan i Kina med sevärdheter och aktiviteter, och en del är då man besöker ursprungsprovinsen, barnhem, hitteplats och eventuellt arrangerar möten med fosterföräldrar och personal. Den här handledningen fokuserar på den senare delen. Vissa väljer också att resa till Kina utan att besöka barnhem och födelseort. Hur man lägger upp resan är helt individuellt och det finns inget rätt och fel.

Vi kan inte nog betona att varje resa är unik, och för vissa gäller nästan allt som står i denna handbok, för andra kanske merparten inte stämmer. Läs utan att skruva upp eller dra ner förväntningarna alltför mycket.

 

Varför ska man göra en återresa?

För adoptivfamiljer får Kina en speciell betydelse från adoptionens början. Både föräldrar och barn får en naturlig anknytning till landet. En återresa gör det möjligt för både föräldrar och barn att på ett givande sätt förankra och dokumentera de platser som är så viktiga för adoptivfamiljen. Många föräldrar intresserar sig för och lär sig om landet medan många adoptivbarn funderar över sitt ursprung och undrar hur det är i Kina.

För de flesta barn som inte gjort en återresa finns bara berättelser, foton, tankar och gissningar att tillgå. Återresan är en mycket viktig pusselbit till familjens förståelse för Kina och till barnets ursprung. Vi är övertygade om att en återresa är mycket bra att ha i bagaget när tiden för identitetssökande sätter igång på allvar. Ett av målen med en återresa är att ge barnen en positiv upplevelse och en egen erfarenhet av Kina som land och den stad och provins de föddes i.

En anledning som kanske inte är avgörande, men ändå värd att väga in, är att det betyder mycket för barnhem, personal, fosterfamiljer och andra som har haft kontakt med barnet i livets första skede att få träffa barnet och familjen igen.

 

I vilken ålder är det passande att göra en återresa?

Om vi generaliserar är vår erfarenhet att 9-12 år är den ålder som lämpar sig bäst för en återresa som inkluderar besök på barnhem. Barn är förstås olika och det kan variera hur de upplever att komma tillbaka till sin födelseort, se hur de bodde och träffa personer som de bara har hört talas om och kanske sett på kort. Vi tror och har sett att det är bra om barnen får viss förståelse och en egen bild av varifrån de kommer innan tonårsperioden och identitetssökandet kommer igång. När de är runt 10 år har de mycket utbyte av en resa. De förstår vad de ser och upplever och kommer att minnas det lång tid efter resan, utan att de brukar gå alltför djupt in i analyser och funderingar. Med minnen, bilder och film från resan blir det lättare att koppla sin bakgrund och de berättelser man fått berättat för sig med egna minnen från sin stad/provins.

 

Hur ska man prata med sitt barn inför en återresa?

Återresan är hela familjens resa. Familjen är efter adoptionen en enhet med rötter i två kulturer. Det är bra för hela familjen att man har kunskap om och känner glädje och stolthet för detta. Barnet ska känna att det kommer som en familj och känna trygghet i det.

Det är naturligtvis av stor vikt att lyssna på barnets tankar och önskemål inför resan. Vissa barn är inte alls intresserade av att besöka barnhem eller ens födelseorten, medan andra funderar väldigt mycket på just den delen av resan. Prata mycket om det i familjen och diskutera tillsammans vad ni vill ha ut av resan, både när det gäller sightseeingdelen och återresedelen.

Förväntningarna på barnhemsbesöket bör man försöka hålla på en ganska låg nivå, även om det är svårt. De flesta barnhem har mycket liten verksamhet idag, och det är mycket sällan man får veta i förväg exakt hur barnhemmen tar emot besökare och vilka som kommer att närvara. Det är först en eller ett par dagar innan besöket de brukar ge den informationen. Prata om detta med ditt barn, så att han/hon förstår att det kanske inte blir precis som de tänkt sig. Av den anledningen är det väldigt viktigt att man har roliga aktiviteter inplanerade på resan, så att resan som helhet blir en positiv upplevelse även om själva barnhemsbesöket blir jobbigt.

Ett tips är att låta barnet skriva ner sina frågor till barnhemsföreståndare, personal och eventuellt fosterföräldrar. Det är förstås ingen dum idé att som förälder skriva ner sina egna frågor och funderingar. Väl på plats kan känslor och stress spela minnet ett spratt. Längre fram i denna skrift skriver vi exempel på frågor barn har ställt till personal och fosterfamiljer.

 

Hur går den praktiska planeringen av en återresa till?

Varje återresa är unik, och planeringen ser olika ut i olika fall. Nedan följer en generell plan för hur en återresa brukar bli till rent praktiskt:

 

Steg 1, tankar och frågor

Det är bra att börja skissa i huvudet på resan så tidigt som möjligt, och om man undrar över hur det ser ut med ett visst barnhem kan man skicka en fråga om det redan innan man bestämmer sig för om och när man ska resa. Vi svarar på både generella och specifika frågor som kommer upp innan familjen bestämmer sig för att gå vidare.

 

Steg 2, grovplanering, ca 6-12 månader före avresa

Vi brukar börja planeringen med att sätta ramarna för resan och göra en preliminär resplan med datum och antal dagar på de olika platserna man ska besöka. Vi börjar diskutera hotellstandard och om man vill åka tåg eller flyg inom Kina. När grovplaneringen är klar kan vi ge en preliminär prisuppskattning.

Om flera familjer planerar en gemensam resa är det enklast om en person sköter kontakten med Kinalotsen för att slippa dubbelarbete och missförstånd.

OBS! Det går bra att börja med grovplaneringen närmre inpå resan.

 

Steg 3, flygbiljetter till Kina, 4-8 månader före avresa

Flygbiljetter till och från Kina brukar vi boka 4-8 månader före avresa beroende på när man väljer att resa. Ibland lönar det sig att vänta tills 2-4 månader före avresa. Vi brukar ha koll på när det är dags att boka biljetter. Biljetterna betalas när vi har skrivit ut dem.

 

Steg 4, kontakt med barnhem/fosterföräldrar, 2-6 månader före avresa

När flygbiljetterna är inköpta brukar vi vilja ha in adoptionscertifikat och andra dokument för att ta en första kontakt med barnhemmen och se efter om vi kan få kontakt med gammal personal och eventuella fosterföräldrar. Det brukar gå fort att få kontakt med och svar från barnhemmen. I det skedet får vi information om det är samma barnhem som barnet bodde på eller om det har flyttat. Vissa barnhem sätter igång med efterforskningar direkt medan andra inte gör någonting förrän veckorna innan man kommer dit.

 

Steg 5, detaljplanering, hotell, biljetter och visum, 1-4 månader före avresa

När resan närmar sig fortsätter vi med detaljplanering, bokar hotell, inrikes- och tågbiljetter och bestämmer mer exakt hur resan ser ut. Vi ser det som positivt att ha flexibilitet och möjlighet att korrigera reseprogrammet så länge som möjligt, och det är alltid du som reser som har sista ordet. När det är klart skriver vi ett detaljerat dag-för-dag-program med information om vad som ingår i resan. Ibland kan det dröja tills bara ett par veckor före avresa innan allt har fallit helt på plats.

Visum ordnas 1-2 månader före avresa. Vi ger information, skickar blanketter och utfärdar dokument för att underlätta visumansökan.

 

Steg 6, genomgång av detaljerat program och betalning, 1 månad före avresa

När det detaljerade programmet är klart räknar vi fram exakt pris och går igenom eventuella frågor. Vid den här tiden brukar vi få information om hur barnhemmet vill lägga upp besöket.

Betalning sker i allmänhet 30 dagar före avresa.

Vi skriver lappar på kinesiska där det står att barnet är adopterat, var han/hon bor, ålder mm.

 

Vilken tid på året är det bäst att resa?

Det är många som väljer påsk- eller höstlov för en återresa, eftersom man då kan utnyttja skolledigheten. Det är också bra väder i stora delar av Kina just på vår och höst. Trycket på biljetter är ganska högt just då, men är man ute i god tid behöver det inte bli så dyrt.

Det går även bra att resa under sommar eller vinter, men vissa delar av Kina kan vara väldigt varmt eller kallt under dessa perioder. Fråga oss hur det ser ut i just ert fall.

 

Hur går det till vid besök på barnhem och vid hitteplatser?

Kinas utveckling går i rasande fart. Många barnhem är idag nedlagda eller har flyttat. Det är inte alls lika vanligt att man lämnar bort barn nu som för bara 5-10 år sedan, och idag har ca 80% av barnhemsbarnen särskilda behov.

Vilken policy som råder och hur barnhemmen tar emot och genomför besök varierar mellan olika provinser och städer. Medan man i Guangxiprovinsen sällan tillåter barnhemsbesök över huvud taget kan man i andra provinser, som Jiangxi och Hunan, alltid komma in på barnhemmen. Det är också stor skillnad på hur mycket tid barnhemmen lägger ner på att få fram information, söka fosterföräldrar och kontakta tidigare personal. Vilka man får träffa är ofta osäkert, men vi får i de flesta fall information om vilka barnhemmen har kontaktat. Vi rekommenderar att man försöker hålla förväntningarna nere så gott det går.

I vissa fall arrangerar barnhemmet också besök vid sevärdheter i/runt orten. En del barnhemsföreståndare är med familjen/familjerna i flera dagar, medan andra är upptagna och inte har möjlighet att vara med mer än en eller ett par timmar.

Ha i åtanke att barnhemmens arrangemang kan ändras utan förvarning, så det är bra att vara väl förberedd. Ibland byter barnhemmet dag på själva barnhemsbesöket. Det är lokalguiden som får information om den senaste planen. Be lokalguiden om uppdateringar inför besöket, så kan barnen förberedas bättre på vad som kommer att ske.

Barnhemsbesöket:

Vi vill poängtera att barnhemsbesöken ser olika ut från fall till fall, men det är ändå på sin plats med en kort beskrivning av hur det brukar se ut.

Det vanliga är att man åker till barnhemmet på morgonen. Ibland börjar det med en liten välkomstceremoni, varpå man tittar runt och träffar personal och eventuellt fosterfamilj. Guiden är med och översätter. Man utbyter också presenter i början av dagen (se nedan om presenter) och går igenom de dokument som finns om barnen.

Det är vanligt att man äter lunch tillsammans med personal och eventuellt fosterföräldrar. Ibland äter man på barnhemmet, ibland på restaurang.

 

Hitteplatsbesöket:

Vanligtvis besöks hitteplatsen efter lunch. De senaste 10 åren har många byggnader och hela områden rivits och adresser ändrats. Var förberedd på att det inte alltid är lätt att hitta hitteplatsen. Det går alltid att ta reda på vilket område hitteplatsen fanns, men det är inte säkert att det går att säga exakt var den var. Ofta åker man till hitteplatsen med barnhemsdirektör eller personal från barnhemmet, eftersom de känner till området och kan fråga sig fram om det är svårt att hitta rätt. Reser man flera familjer tillsammans kan det vara klokt att dela upp sig, särskilt om hitteplatserna ligger långt ifrån varandra.

Låt barnet själv bestämma hur länge de vill stanna vid hitteplatsen. Det är vanligt med folksamlingar när man går ur bussen. Nyfiken lokalbefolkning tittar, frågar och undrar. Så är det framförallt på mindre orter. Barnhemspersonal tycker ibland att man bara ska gå ut och ta en snabb titt just för att de inte gillar att det blir folksamlingar.

Låt barnet själv välja vilka som ska följa med till hitteplatsen. En del kanske bara vill gå dit med en förälder, medan andra vill ha med kompisen eller syskon.

 

Hur brukar barn och föräldrar reagera?

Det är väldigt individuellt, men det kan ändå vara på sin plats med några generaliserande exempel. Barnens reaktioner beror mycket på hur föräldrarna och de i omgivningen reagerar.

Vi tycker inte att man ska försöka få barnen känna efter och analysera sina känslor på plats. Många barn reagerar och bearbetar sina känslor i efterhand. Det bästa är om man kan ha en positiv grundinställning när man är på plats och ha roligt emellanåt, även om man förstås inte ska hindra barnen från att bli berörda eller sorgsna.

 

Barnhemsbesök:

För barnen brukar själva barnhemsbesöket inte väcka så starka känslor. Det som kan vara jobbigt är om de barn som nu finns på barnhemmet är gravt handikappade. Föräldrar blir ofta berörda på barnhemmet, då minnen och känslor finns kvar från adoptionsresan.

 

Hitteplatsbesök:

Vi har hört om barn som vill åka till sina hitteplatser flera gånger just för att det blir en stark upplevelse att se platsen där de lämnades. Andra tar det med en klackspark, poserar glatt framför kameran och tycker mest att det är roligt att se ”sin” plats. Det beror mest på barnens mognad och ålder. Många föräldrar reagerar stakrare än de trott på hitteplatsbesöket. Det blir plötsligt tydligt att närmare än så kommer man inte barnets biologiska föräldrar.

 

Att träffa fosterföräldrar och personal:

Hur mötet med barnhemsföreståndare och personal blir beror på hur nära relation de har haft till barnet. På många barnhem är en nanny huvudansvarig för ett barn, och då kan det bli mycket känslor när man pratar om barnet och tiden på barnhemmet.

Det som brukar framkalla de starkaste känslorna är mötet med fosterföräldrar, både för vuxna och barn. Det är inte ovanligt med både glädje, skratt, gråt och sorg hos fosterföräldrarna, när minnen och tankar från tiden vid adoptionen pockar på. Det berör förstås både barn och vuxna och det är bra att vara förberedd på detta. Alla möten med fosterföräldrar vi har fått information om har blivit lyckade, hur känslosamt och jobbigt det än var i stunden.

 

Ska man resa själv eller tillsammans med andra familjer?

Det finns många fördelar med att resa tillsammans med andra adoptivfamiljer, särskilt om man reser till samma barnhem eller provins. Det som är positivt är framförallt att barnen kan prata med varandra om sina upplevelser och känslor både under och efter resan. Det gäller också föräldrarna – det är skönt att ha andra vuxna att bolla sina tankar med.

Ett plus är att priset blir lägre då man delar på transporter, guidekostnad mm.

Däremot rekommenderar vi inte att resa ihop familjer som inte känner varandra. Vi slår aldrig ihop flera familjer som inte känner varandra. Det är jätteviktigt att barnen känner sig trygga med gruppen de reser med.

Om man reser tillsammans med andra familjer är det som sagt enklast att utse en person som sköter kontakten med Kinalotsen när det gäller de gemensamma arrangemangen.

 

Ska man ha med en svensk reseledare?

Vid barnhemsbesök är en kinesisk lokalguide nödvändigt vare sig man har svensk reseledare eller inte. Vi pratar alltid med våra kinesiska lokalguider innan resan och berättar om familjernas önskemål och berättar hur vi vill att de ska jobba för att resan ska bli så bra som möjligt. Lokalguiden sköter det praktiska, håller kontakt med barnhem/fosterföräldrar och hjälper till att tolka.

Fördelarna med svensk reseledare är framförallt att det blir enklare och mer effektivt vid barnhemsbesöket och när man träffar fosterföräldrar. Är man flera familjer kan det bli lite snålt med tid för varje familj om bara lokalguiden ska hjälpa alla med översättning. Det är också skönt att kunna kommunicera direkt via från svenska, särskilt för barnen.

Med en svensk reseledare som kan kinesiska kan man också lita på att informationen man får inte förvrängs.

Nackdelen är den extra kostnad det innebär. Reser man som enstaka familj blir det en stor merkostnad, men om flera familjer reser tillsammans kan det tillföra mycket utan att priset blir så mycket högre. Vad kan det då kosta? Reseledarens biljetter till och från provinsen man befinner sig i kan kosta alltifrån 1 500-5 000 kr. Förutom resor får man räkna med i runda tal 1 500-2 000 kr/dag för lön, hotell, mat och eventuella inträden och andra omkostnader.

 

Hur länge ska man vara på orten där barnhemmet ligger?

Våra rekommendationer ser olika ut från fall till fall. Det viktigaste är att man har gott om tid för både barnhemsbesök och att se sig runt i staden. Ta gärna reda på vilka sevärdheter som finns och vad området är känt för eller producerar. Det kan vara allt ifrån pandor till siden, knivtillverkning till granatäpplen. Det är viktigt att bygga upp en stolthet hos barnet för platsen de kommer ifrån.

Är det en mindre ort bör man inte lägga alltför lång tid där. Det är risk att barnet tycker att det blir långtråkigt. Kinesiska småstäder har oftast ett mycket begränsat utbud av aktiviteter och kan upplevas smutsiga och trista. Det finns inte alltid bra hotell och frukosten är vanligtvis kinesisk.

Är orten lite större kan man alltid hitta på roliga aktiviteter som att gå till frisören, nagelmanikyr, gå på café, spela biljard, leta rätt på ett nöjesfält, bada eller shoppa.

Om det finns en fosterfamilj kan det också vara bra med lite extra tid om man vill träffa dem mer än bara under själva barnhemsbesöket.

Vår rekommendation är alltid att man bor minst två nätter på orten. Är det en större ort kan man gärna spendera tre eller fyra nätter där. Särskilt om man är flera familjer som reser tillsammans.

 

Vilka presenter är passande?

I Kina är presentkulturen viktig, och man förväntas ha med sig någonting till barnhemmet och de man träffar där. Vi brukar fråga om det är någonting särskilt de behöver. Det kan vara alltifrån mjölkpulver och leksaker till tvättmaskin och A/C-anläggning. Det är förstås inget måste att ge det de vill ha, men det är heller ingen nackdel att veta.

Det är bra om man förbereder presenter till barnhemsdirektör, fosterföräldrar, vice direktör och annan personal. Vad man ska köpa beror på vilka man kommer att träffa. Kolla med guiden dagarna innan om han/hon fått information om vilka som kommer att närvara. Förbered gärna lite extra presenter. Om man känner att man har för få presenter går det bra att komplettera på plats. Det finns en present som är särskilt uppskattad, särskilt om man träffar fosterfamiljen: fotoalbum från barnets uppväxt i Sverige.

För föreståndare och personal kan man ta med parfym/rakvatten, choklad, godis, dalahästar, prydnadssaker från Sverige, sprit, rödvin mm. Barnhemmet brukar ofta ge presenter till barnen också. Guiden vet när det kan vara passande att utbyta presenterna.

OBS 1: Ge inte pengar till barnhemmen. De får och ska inte ta emot det. Den lagstadgade avgift som tas ut är alltid inbakad i vårat pris till resenärerna, så ingenting extra ska ges på plats.

OBS 2: Sprit och vin ger man vanligtvis inte till kvinnor.

OBS 3: Ge inte bort lakrits, de flesta kineser tycker att det smakar medicin.

 

Vilka dokument behövs för att besöka barnhem?

Vi behöver alltid adoptionscertifikat och passkopior för att få tillstånd att besöka barnhem. Om man har namn på fosterföräldrar, hitteplatsdokument, foton och namn på personal eller barnhemsföreståndare kan det underlätta. Vissa provinser kräver även ett namnändringscertifikat och namn på organisationen man adopterade genom. Vi går igenom de dokument som finns och skickar de som är relevanta vidare till Kina.

Ta gärna med er kopior på hitteplatsdokumenten. Det har hänt att barnhem inte fått dessa trots att vi skickat över dem, och då underlättar det att ha dem med.

 

Tips och råd från Kinalotsen:

  • Läs gärna vår skrift Inför Kinaresan, där vi går igenom allmän information om alltifrån visum till kulturella skillnader för alla som reser till Kina.
  • En viktig sak att ha i åtanke är att inte späcka programmet för mycket. Det finns mängder av aktiviteter och spännande platser i Kina, men på en resa med barn är det väldigt viktigt att hålla tempot lågt och lämna utrymme för de vardagliga och barnvänliga upplevelserna, som ofta blir de barnen fäster sig vid mest.
  • Ingenting är säkert. Det kan komma fram information om barnen, fosterföräldrar eller annat som man inte kunnat ana. Var beredd på det och be guiden att berätta sanningen även om det kan vara jobbigt att höra. Guider kan ibland undanhålla viss information för att sanningen är obekväm. Det är av god vilja och ofta för barnets skull, men vi tycker att det är viktigt att sanningen kommer fram. Skulle någonting komma fram som man känner att barnen är för små för att förstå, kan man som vuxen höra efter och reda ut det med guiden och berätta för barnet senare.
  • En del barnhem vill inte att man har direkt kontakt med fosterföräldrar, utan att man bara ska träffa dem när man är på själva barnhemmet. Om det är så kan man lite diskret be lokalguiden att ta fosterföräldrarnas kontaktuppgifter i smyg, så kan man stämma träff med dem senare. En del guider kanske inte går med på detta eftersom det är en viss risk för deras framtida kontakter med barnhemmet, men vår erfarenhet är att många guider ändå är villiga att hjälpa till. Det viktiga är att det sköts i smyg, och vi har varit med om att barnhemsföreståndare väljer att se mellan fingrarna med detta, bara det inte sker mitt framför ögonen på dem.
  • Det förekommer också att barnhemmen undanhåller eller förvränger information. Vi har till exempel fått information från barnhemmet att fosterföräldrarna har avlidit, men sedan genom andra kanaler hittat dem. Vid sådana tillfällen är det viktigt att man inte anklagar eller helst ens kommenterar detta vid barnhemsbesöket. Lokalguiden brukar vara mycket bra på att hantera sådana situationer, så rådgör och fråga!
  • Det har hänt att familjen på plats får veta att barnet varit på ett annat barnhem än det som står i dokumenten. Det var vanligt att barnen kom från mindre barnhem som inte hade tillstånd att genomföra internationella adoptioner, via ett större barnhem. Detta syns inte alltid i de dokument som lämnades vid adoptionen.
  • Vi lägger helst in barnhemsbesök på vardagar. Då finns mer personal på plats och föreståndaren brukar ha mer tid att vara närvarande. I vissa fall går det inte att undvika helger, men då är vi noga med att få bekräftat att barnhemmet tar emot.
  • Även om barnhemmen ska ha alla dokument och de har skickats till oss på Kinalotsen, har det förekommit att det blir oklarheter när man kommer fram. Detta gäller framförallt hitteplatserna. Ta med kopior på hitteplatsdokument och adoptionscertifikat på resan utifall att det inte finns på barnhemmet.
  • Var så tydlig som möjligt när ni ter upp era önskemål om alltifrån barnhemsbesök till restaurangval med lokalguiden. Guiderna jobbar ofta på ett sätt som är anpassat för amerikaner, och det kan skilja sig ganska mycket mot hur vi vill lägga upp resan.
  • På mindre orter finns oftast bara kinesisk frukost på hotellen, vilket kan vara lite svårt att vänja sig vid. Köp gärna lite kex, kakor, yoghurt, mjölk och annat som barnen tycker om och ta med till frukostrestaurangen. I sällsynta fall har vi hört att maten är dålig, men det vanliga är att det alltid går att få rätter man tycker om.
  • Vi försöker ge så mycket information som möjligt om barnhemmens verksamhet idag. Många barnhem har flyttat och de flesta barnen som finns på barnhemmen runt om i Kina har särskilda behov. Det kan vara bra att förbereda sig på det.
  • Förbered och ställ så mycket frågor som möjligt! Den information man får serverad är ofta ganska knapp och inte nödvändigtvis sann. Var beredd med följdfrågor om svaren inte känns tillräckliga. Fråga olika personer samma frågor. Lokalguiden är ert språkrör, så poängtera att ni verkligen vill ha reda på så mycket som möjligt. Var samtidigt noga med att inte öppet uttrycka tvivel och misstro till barnhemspersonal.
  • Lokalguiden är länken mellan er och barnhemmet. All information inför och under barnhemsbesöket går via lokalguiden. Det är väldigt viktigt med tillit och att guiderna kan prata fritt och vågar ifrågasätta det som sägs. Av den anledningen använder vi i allmänhet guider som inte är knutna till de stora statliga resebyråerna, då de oftast har en nära relation till myndigheter och barnhem. Nackdelen med detta är att guiderna inte alltid är vana vid adoptionsfamiljer som målgrupp. Var så tydliga som möjligt och berätta vad ni vill få ut av barnhemsbesöket när ni pratar med lokalguiden.

Kommentarer och tankar från tidigare resenärer:

Mitt i allt det praktiska och omvälvande är det bra att fokusera på de enkla nöjena som barn gillar och se till att boosta dem lite med det innan besöket.”

-Martina

För vår 12-åring var besöket på barnhemmet och hitteplatsen mycket känslosamt men också väldigt bra. Hon vill gärna åka tillbaka igen. På vår 9-åring märktes inte så mycket av känslor, utan mer att det var spännande att se sina platser”

-Fredrik och Marie

Det var roligt att få se hur barnhemmet ser ut idag och få se det rum där jag sov som liten. Det var bra att träffa personalen och särskilt de som fanns där när jag bodde på barnhemmet. De var så snälla.”

-Sara 12 år (10,5 år vid resan)

Barnhemsbesöket i Hunan blev väldigt lyckat, medan vår andra dotters barnhemsbesök inte alls blev bra. Barnhemmet var flyttat, ingen av personalen var kvar och barnen var gravt utvecklingsstörda. För henne blev höjdpunkten istället Peking med shopping och Li-floden där vi flöt fram på bambuflottar och sedan cyklade bland risfälten. För båda våra barn satte resan djupa avtryck och de återkommer ofta till den. Vi är väldigt glada över denna resa.”

-Ingemar och Eva

Innan planeringen är det bra att tänka efter varför man gör resan och vad man vill få ut av resan. För oss var syftet med resan att barnen skulle få se det land de kom ifrån, känna dofterna och smakerna, se den fantastiska naturen, se skillnaden mellan storstad och landsbygd.”

-Per och Nina

För oss blev det väldigt påtagligt hur starka känslor som lever kvar hos fosterföräldrar/nannies. Det kan vara bra att tänka på det och förbereda sig innan man träffar dem.”

-Clas och Madde

Vi har en mycket bra erfarenhet av att resa i grupp tillsammans med de familjer som var med på adoptionsresan. Dels får barnen möjlighet att dela/bearbeta upplevelserna tillsammans och det avdramatiserar situationer som kan vara lite känslomässiga och allvarliga.

Att komplettera med en svensk reseledare var en hit för oss, det hade flera fördelar än vi anande, t.ex. var hon en bra hjälp när lokalguiden inte riktigt förstod vad vi ville. Barnen hade stort utbyte av henne, de fick en direktkanal till det kinesiska samhället genom henne. Hon var också ovärderlig i att beskriva kulturella skillnader mellan Kina och Sverige då hon har erfarenhet av båda.”

-Marie och Jonas

Ta med många lappar med familjens kontaktuppgifter i Sverige. Lappen kan börja med hittedatum, ort och barnets kinesiska namn. Följt av adressuppgifter till Sverige. Ta med många lappar. Be att få lägga ner lappar i filerna. Vi lämnade lappar tom på sjukhuset till sköterskan som förlöste vårt barn. Dessa lappar är också lätta att sticka åt fosterfamiljen när man träffar dom. Lägg gärna ner en lapp i presenten.”

-Ulf och Kari

Tag med skolmaterial som pennor block mm. Detta är väldigt uppskattat. Man kan till och med föreslå att upprätta en ”systerskola” i Sverige där det egna barnet går. Detta skapar möjligheter både i Kina och i den svenska skolan.”

-Jonas och Helena

Det är viktigt att man inte är för många familjer på samma guide, annars är det svårt att hinna med att ställa alla frågor på barnhemmet/fosterföräldrarna.”

-Anders och Katarina

Vi tycker att man man inte ska vara för kort tid på sin återresa! Vi var 18 dagar och det var minimum. Inte heller ha aktiviteter varje dag utan utforska lite på egen hand. Ta med en ryggsäck, vatten och karta och ge er ut. Vi nyttjade tunnelbanan i Peking väldigt mycket. Mycket bra att ha lokala guider på varje ort man besöker.”

-Annelie och Tommy

 

Exempel på barnens frågor vid barnhemsbesök:

Här följer några frågor som barn har ställt vid barnhemsbesök. Det är jättebra om barnen själva får tänka ut frågor först, så kan frågorna nedan vara en hjälp om man kör fast. När frågorna ställs är det bra att vara med och ställa följdfrågor.
-Hur gammal var jag när jag kom till fosterföräldrarna?
-Hade jag någon fosterpappa? I så fall vad jobbade han med?
-Var bodde vi? Var sov jag? Vem lekte jag med? Hur länge var jag hos dig?
-Vad betyder mitt namn? Vad kallades jag som liten?
-Hade du några mer fosterbarn?
-Har du egna barn? Hur gamla då? Lekte syskonen med mig?
-Kunde jag prata? Vad gillade jag för mat? Åt jag mycket?
-Var jag morgonpigg? Kvällstrött?
-Sjöng du någon särskild sång/vaggvisa för mig?
-Var jag busig? Var det något speciellt med mig? Vad hade jag för humör? Log jag mycket?
-Vem hittade mig? När på dagen hittade man mig? Låg jag i någonting? Fanns det något med när jag blev hittad? Någon lapp?
-Fick jag veta att jag skulle åka till min mamma och pappa? När fick ni reda på att jag skulle åka? Hur gick det till när jag skulle åka?

Dela på facebook