Förbjudna Staden i Peking, takdetalj

Kinalotsens nyhetsbrev 6

 

Innehåll:

Restips: 9 999,5 rum i den Förbjudna Staden – är det verkligen sant?

Kultur: Kinesiska namn – vad heter folk i Kina?

Samhälle/politik: Hongkong + Shenzhen = sant?

 

9 999,5 rum i den Förbjudna Staden – är det verkligen sant?

Den Förbjudna Staden är ett fascinerande palats. Nu kan vem som helst färdas dit och besöka palatset helt gratis med egen guide, virtuellt.

Marie Wahlund har skrivit en artikel om den Förbjudna Staden där du kan se bilder, läsa om fakta och myter och få svar på bl a följande frågor: Hur många arbetade med bygget? Finns det verkligen 9 999,5 rum? Varför är taken gula? Där finns också en länk för den som vill ladda ner programmet som behövs för att besöka den Förbjudna Staden virtuellt.

Läs mer om den Förbjudna Staden

Res till Peking och den Förbjudna Staden

 

Kinesiska namn – vad heter folk i Kina?

Många som deltog i Kinalotsens tävling ville veta mer om kinesiska namn och hur de skiljer sig från våra. Det finns mycket stora skillnader och det är intressant att prata med kineser om deras namn.

 

Finns det efternamn och förnamn i Kina?

En stor skillnad mellan kinesiska och europeiska namn är att det vi kallar för efternamn står först och tilltalsnamnet står sist. I den kinesiska kulturen har familjen alltid stått framför individen, och det speglas i namnet. Den kinesiske presidenten Hu Jintao heter alltså Jintao och har familjenamet Hu. (Jag kallar efternamn för familjenamn i fortsättningen.)

 

Heter alla kineser Li, Wang och Zhang?

Nej, men mer än 20 % av Kinas befolkning heter just Li, Wang eller Zhang i familjenamn. Hälften av Kinas ca 1,4 miljarder invånare bär ett av de 20 vanligaste familjenamnen och nästan 90 % av befolkningen har något av de hundra vanligaste familjenamnen. ”De gamla hundra efternamnen” (lao bai xing) är ett vanligt kinesiskt uttryck som betyder ”folk i allmänhet”.

 

Kan man byta familjenamn?

Det är inte förbjudet, men mycket ovanligt. Kvinnan behåller nästan alltid sitt familjenamn även då hon är gift, men det händer att hon lägger till mannens familjenamn till sitt eget. Tidigare har folk bytt efternamn av olika anledningar. Ett exempel: I den lilla staden Zhaoxing bytte alla invånare familjenamn för att hedra en hjälte som hjälpt staden ur knipa många gånger. Än idag heter alla infödda Lu i familjenamn. Det finns många exempel på liknande ”ett-familjenamn-byar”, som de kallas på kinesiska.

 

Vilka är de vanligaste tilltalsnamnen då?

I Sverige har vi ett antal vedertagna tilltalsnamn att välja mellan, men i Kina kan man namnge sitt barn med fantasin som enda gräns. Det finns inte heller pojk- och flicknamn, men det brukar gå att gissa om ett namn tillhör en pojke eller flicka. Det vanligaste är att pojkar får namn som speglar begåvning, framgång och fysisk styrka, medan flickors namn i allmänhet har med mildhet, skönhet, blommor eller fåglar att göra. De flesta tilltalsnamn har två tecken, men det går även bra med ett tecken.

 

Finns det inga gränser alls?

Det blev stopp när en pappa ville ge sitt barn namnet @ (snabel-a), men anledningen var att det inte är ett kinesiskt tecken.

Det är också tabu att namnge sina barn efter en känd person eller äldre släkting. Att ett barn får samma namn som någon äldre släkting är otänkbart.

Annars verkar kineser kunna heta vad som helst. Jag har en kompis som heter 5-4. Hans pappa föddes 1954. 5-4 är också namnet på Fjärde Maj-rörelsen, som var en nationalistisk och kulturell rörelse. Han får alltid nyfikna frågor om sitt namn när han presenterar sig. ”5-4…Det var ett intressant namn! Vad betyder det?”, så får han förklara. Det är väldigt vanligt att man kommenterar och pratar om varandras namn när man träffas första gången. Vanliga kommentarer är ”det var ett bra namn” eller ”det låter som ett flicknamn”.

 

Hur väljer föräldrarna namn?

I namnet speglas tex barnets personlighet, bakgrund och familjens sociala ställning. Föräldrarnas förhoppningar syns också ofta i barnets namn. I familjer där släkten är lärd kan namngivningen vara oerhört styrd av regler och traditioner. Man ska tex räkna hur många sträck tecknen innehåller, tänka på vilket av de fem elementen som behöver förstärkas hos barnet eller så kanske det finns en släktbok där det är mer eller mindre bestämt vilka tecken och ramar man ska hålla sig till.

Föräldrar som inte kommer på ett lämpligt namn kan gå till en namnbyrå, där namnexperter hjälper till att hitta på ett passande namn, mot betalning förstås. Det kan kosta allt ifrån några tior till flera tusen kronor beroende på namnbyråns renommé och hur djupt man vill att de ska forska.

När ett barn fyller en månad har man en stor fest. Barnet har överlevt den kritiska första månaden, mammans månadssittande (se nyhetsbrev 3) är över och barnet får ett namn. Innan dess har barnet inget officiellt namn. Enmånadsfesten är förutom bröllopet den största dagen i en människas liv.

 

Kan man byta tilltalsnamn?

Ja, det är väldigt lätt att byta tilltalsnamn när man är ung, men efter 18 års ålder, när man har fått sitt ID-kort är det lite svårare. På hemsidor med namnrådgivning står det att det är bäst för barn att byta namn när barnets miljö också ändras, som vid skolstart eller skolbyte. De flesta jag känner har ett namn som föräldrarna använder (mjölknamn, nai ming) och ett som de fick/tog när de började skolan (boknamn, shu ming).

 

Smeknamn då?

Smeknamn är vanliga. De kan i våra öron låta väldigt kränkande: ”Lilla tjockis”, ”flugan” eller ”clownen” låter kanske inte så snällt, men dessa namn ses mer som gulliga än kränkande i Kina. Det händer ofta att föräldrar försöker förstärka en egenskap som barnet saknar genom att använda ett visst smeknamn. Ett barn som är smalt får kanske smeknamnet lilla kraftig, och ett barn som gråter mycket kan få heta ”lilla glad”. Smeknamnen utgår mer från egenskaper än som i Sverige från det ursprungliga namnet.

 

Hur ser namn ut i ett historiskt och geografiskt perspektiv?

Historiskt sett har konfucianismens patriarkala samhälle gjort att flickor kunde få namn som ”längta efter lillebror” eller ”nästa blir pojke”. Detta är idag helt utrotat, tack och lov. Under Maos tid och särskilt under kulturrevolutionen fick eller tog många namn som tex ”Östanvind”, ”Röda furan”, ”Starka landet” eller ”Lära av Feng” (Lei Feng var en revolutionshjälte). Idag handlar namnen mer om rikedom, skönhet, utbildning och framgång.

Det var tidigare vanligt att föräldrar från landsbygden gav sina barn ganska fantasilösa namn, som ”Stora Oxen” eller ”Lilla Blomman”. Man kunde ofta se på ett namn vilken klass en person tillhörde, bönder, handelsmän eller lärda.

Det finns också skillnader mellan olika landsändar. Vissa växter som finns i södra Kina är vanliga i sydkinesiska namn, medan de knappt existerar i norr. Även efternamn skiljer sig. I Norra Kina är Wang vanligast (ca 10% av befolkningen) och i södra Kina är Chen Vanligast (också runt 10%). På landsbygden har jag hört talas om många egenheter. I ett område brukade föräldrarna hitta på de värsta namn man kunde tänka sig för att barnen inte skulle attrahera demoner och onda andar. Vad sägs om ”Hundbajs” och ”Kostjärt”?

 

En galen idé?

Det finns en stad i Kina som heter Shenzhen. Den existerade inte för 30 år sedan. Idag bor där ca 10 miljoner människor, och den växer fortfarande. Några mil från Shenzhen ligger Hongkong, med 7 miljoner invånare. På 90-talet, när Shenzhen började bli en stad att räkna med sneglade Shenzhens politiska ledning över gränsen till Hongkong och de fick en lysande idé: Ja! Vi bygger ihop Shenzhen med Hongkong och skapar en ny tjugomiljonersvärldsmetropol, som kan mäta sig med Tokyo och New York år 2020. En galen idé? Jo, det tyckte i princip alla, inte minst de ledande i Hongkong, när den lanserades. Men någonting har hänt. Shenzhens BNP är inte längre 5 eller 10% av Hongkongs, den närmar sig hälften. Nu är Hongkongs politiker mer välvilligt inställda till idén.

Går det att göra så här? Ja, enligt statsvetare och experter på administration och lag så ska det inte vara några praktiska problem att slå ihop Shenzhen och Hongkong. Men det skulle förarga Guangzhou (Kanton), som nu är den ledande staden i Pärlflodens delta, om en nykomling som Shenzhen skulle ta plats som den ledande staden i regionen. Hongkong behöver mer än bara en enda kinesisk stad för att överleva som mellanhand mellan Kina och omvärlden.

Framtiden får utvisa om ”Shenkong”, ”Hongzhen”, eller vad den nya staden nu kommer att heta, kommer att bli verklighet. Vissa pratar redan om att det är oundvikligt med en sammansmältning.

Vi avslutar med två bilder som visar Shenzhens förändring de senaste 30 åren:

 

 

 

Dela på facebook