Staty av Konfucius, Konfuciustemplet i QufuPanda i Chengdu

Frågor om Kina

Vi får många frågor om Kina, och de kan handla om alla möjliga ämnen. Här är ett urval som vi svarat på. Du finner svar på frågor om flaggan, politik, tidszoner, pandor, religion, mat och mycket annat. Undrar du över någonting är det bara att skicka epost, så försöker vi svara på din fråga.

 

Vad betyder stjärnorna och färgerna i Kinas flagga?

Kinas flagga speglar det nya Kina, som Mao utropade den 1 oktober 1949. Det röda är revolutionens färg, och den står traditionellt sett för lycka. Den gula färgen är solskenet och ljuset som kastas över revolutionen. Stjärnorna symboliserar enighet och förening under kommunistpartiets ledning. Det finns ingen officiell förklaring till vad de fem stjärnorna symboliserar, och på regeringens hemsida ges ingen förklaring till vad de enskilda stjärnorna betyder, men det finns en allmän uppfattning både i väst och i Kina: den stora stjärnan symboliserar Kinas kommunistiska parti, KKP, och de fyra mindre stjärnorna symboliserar bönder, arbetare, småborgare och patriotiska kapitalister, som var de fyra klasser i samhället Mao definierade.

 

Varför har många Kineser en eller flera långa naglar?

Det vanligaste för män är att man har en lång lillfingernagel. Det har två kulturella och en praktisk förklaring enligt vad jag har läst och hört från bekanta.

Under Qingdynastin (1644 – 1911) sågs långa naglar som ett tecken på att man inte var arbetare, och många rika aristokrater hade långa naglar. Det lever kvar idag – ett tecken på att man inte är arbetare. Särskilt taxichaufförer verkar gilla att spara naglarna, kanske för att många av dem tidigare varit arbetare.

Om lillfingrets längd räcker längre än till ringfingrets andra led är det ett tecken på lycka och intelligens. Att låta lillfingernageln växa förbi leden räknas.

Det är ett praktiskt redskap för att tex peta sig i näsan och klia sig i örat. Det ses i Kina som hygieniskt att göra sig av med ”smuts” direkt, istället för att vänta tills man är utom synhåll.

 

Hur klarar man det här med olika kalendrar? Hur många månader finns det?

Det brukar inte bli några missförstånd. Månkalendern, eller bondekalendern som den kallas i Kina ligger ca 2 månader efter solkalendern, som den västerländska kallas. De traditionella kinesiska högtiderna följer månkalendern, medan nationaldagen, och andra senare tillkomna högtider följer den västerländska. Det kinesiska nyåret inträffar oftast någon gång i februari.

Äldre i Kina brukar referera till månkalendern, så födelsedatum kan bli lite ihopblandade, men vad spelar en månad eller två för roll? Dessutom har man i Kina inte firat födelsedagar förrän nyligen.

Månkalendern har 12 månader och ett ”månår” har 354 dagar. För att vårfestivalen (det kinesiska nyåret) ska fortsätta att inträffa på våren har man en ”skottmånad” vartannat eller var tredje år. Läs mer om det kinesiska nyåret.

 

Hur funkar det med samma tidszon i hela Kina, människan följer ju solljuset, de ljusa timmarna? Och varför har vi tidszoner?

Innan 1949 var Kina uppdelat i fem tidszoner. Idag är det bara en.

Kina är det största landet som bara har en tidszon. Kinas yta sträcker sig över nästan 4 tidszoner, men det finns bara en officiell tid – Pekingtid (6 eller 7 timmar före svensk tid). I östra Kina går solen upp tidigt, medan det är tvärtom i provinserna Tibet och Xinjiang (nordvästra Kina), där solen brukar gå upp mellan 9 eller 10. I Xinjiang använder folk ibland en inofficiell tid som ligger två timmar efter Peking. Många affärer och mindre arbetsplatser följer denna lokala tid, medan tex myndigheter och skolor följer Peking.

Innan det fanns tidszoner användes soltid, som helt och hållet följde solens gång, men på 1800-talet blev det för krångligt med detta system pga järnvägar och snabbare kommunikation. Man kunde bli tvungen att ställa fram klockan tex 23 minuter efter en tågresa, och olika tåglinjer använde olika tidsreferenser. Därför kom krav på att inrätta både lokala och ett globalt system för tiden. Först inrättade England en lokal tidszon, sedan följde Nya Zeeland och USA. Jordklotet delades så småningom in i 25 zoner à 15 grader (360/24 =15). Det enklaste var att inrätta zoner med en timmes skillnad.

 

Är det lätt att få visum till Kina?

Det är lätt, bara man är noga med att lämna med rätt papper. Sedan 1/1 2012 har kraven ökat, men det är väldigt få som blir nekade visum till Kina. Gå till sidan att söka visum till Kina, så kan du läsa om hur du söker visum. Där finns också visumblanketten att ladda ner.

 

Varför gör alla Kineser V-tecken när de skall fotas?

Jag vet inte, och de jag frågat verkar osäkra, ingen har vetat att det betyder seger. Det är viktigt att posera i Kina, och att ta kort utan en eller flera människor i förgrunden är ovanligt. Jag har sett flera figurer i tecknade kinesiska filmer göra V-tecknet, så barn lär sig tecknet tidigt. Min uppfattning är att det är vanligare att tjejer gör V-tecknet än killar.

 

Är det SANT att man äter moderkaka från människor i Kina???

Ja, det är sant. Det räknas nämligen som medicin och äts oftast av kvinnor med riklig mens eller de som har dåliga blodvärden. Det är inte en vanlig maträtt som kan beställas på restauranger, och jag har aldrig hört talas om någon som äter det utan att vara sjuk. Människans moderkaka anses bäst, men det går också bra med moderkaka från tex ko. Flera folkgrupper gräver ner moderkakan och planterar ett träd över den – livets träd.

Jag kan inte låta bli att berätta om en kinesisk kompis till mig som åt moderkaka av misstag. Hon jobbade på en restaurang och kom den här dagen till restaurangen efter den övriga personalen hade ätit. Rätterna stod kvar på bordet och hon satte sig ner och åt glatt. En servitris kom och skrattade till: ”Äter du det där?” frågade hon, och fortsatte, ”det är ju moderkaka till Xiao Huang!”. Min kompis sprang bort till slasken och spottade ut allt hon hade i munnen. Men hon erkände att det var jättegott. Smaken påminde om lever och den var stekt med lök.

Läs mer om kinesisk matkultur.

 

Kan vi få lite information om väder och orkaner i Kina?

Kina är så stort att det är omöjligt att tala om vädret i Kina. Grovt generaliserat kan man säga att mars–maj och september–november är de bästa månaderna att resa i Kina, men det beror naturligtvis på till vilken del man åker.

Det är absolut värt att höra efter hur vädret är i den del av Kina man tänker resa till (se resor till Kina). I vissa delar av Kina har man också utpräglade regnperioder, då det kan vara klokt att undvika vissa platser.

Kina drabbas årligen av orkaner och tyfoner. Det är framför allt sydostkusten som drabbas, från Hainan i söder upp till Taiwan och Zhejiang. Risken för orkaner och tyfoner är störst på sommaren.

 

Kan man beställa bara guidade turer i Kina?

Ja, det kan man. Antingen kan man kontakta oss, om man vill ha guide eller transporter bokat i förväg. Om man inte vill bestämma sig innan man åker har många hotell olika rundturer och kan ibland även ordna guider. Turerna är ofta billiga, men det är vanligt med stopp på stora turistaffärer med provision för guide och chaufför. Hotellens turer får blandade omdömen. Det händer att chaufförer kör milt uttryckt galet och guider inte verkar intresserade av att förmedla sin kunskap. Läs mer om skräddarsydda resor till Kina.

 

Vilka politiska partier finns i Kina?

Formellt sett har Kina ett flerpartisystem, men i praktiken finns bara ett politiskt parti med verklig makt, och det är Kinas Kommunistiska Parti, KKP. Under KKP finns åtta registrerade partier, som representeras i olika konferenser och kongresser, där de har rådgivande funktioner, men de har alltså ingen möjlighet att direkt påverka politiken. Några exempel på registrerade partier är (OBS, mina översättningar): Guomindangs Revolutionära Kommitté, Kinas Demokratiska Bonde- och Arbetarparti och Kinas Sammanslutning för Främjande av Demokrati.

 

Får man ta med egen dator?

Ja, det går bra. På de flesta större hotell och vissa internetställen går det bra att koppla upp sig med egen dator.

 

Varför fortsätter Kina att invadera Tibet, när så många länder hatar Kina pga det?

Det blir ett kort svar trots att det är en komplicerad fråga:

Vi i Väst tror gärna att alla i första hand lyssnar på vad EU och USA tycker, men det är ett ganska etno- och egocentriskt synsätt. Kinas regering agerar förstås i första hand för att behålla makten och populariteten inom Kina. Skulle regeringen i Peking släppa efter i Tibet så skulle folk bli fruktansvärt arga. Dessutom ser Kina på Tibet som en del av Kina. Jag tror faktiskt att upproret i Tibet i mars 2008 stärkte kommunistpartiets ställning bland vanligt folk i Kina just för att man visade att separatism, etniskt våld och upplopp inte tolereras.

Med detta sagt tror jag ändå inte att det är dumt att övriga världen berättar vad vi tycker om olika frågor som rör Kina, men att tro att vi kan styra utvecklingen i Kina är mycket naivt.

Läs om protesterna i Tibet och vad olika parter tycker i frågan.

 

Hur många pandor är det kvar i Kina?

Jag antar att det gäller jättepandor, så svaret gäller dessa.

Det finns olika uppskattningar om hur många vilda pandor som finns kvar i Kina. De flesta studier ger siffror mellan 1500 och 3 000. I fångenskap finns det ca 270 stycken i Världen, varav 240 i Kina. Det har etablerats över 40 pandareservat i Kina, och arbetet verkar ge resultat: pandastammen ökar.

Det finns flera anledningar till varför antalet pandor är så litet. Först och främst är pandans naturliga miljö hotad av människan. Bambuskogar omvandlas till jordbruksmark. Vidare har de inte lätt att få barn, varken i det vilda eller i fångenskap. Det händer också att pandor svälter ihjäl de perioder det är brist på ätlig bambu. De klumpiga djuren har också en benägenhet att klättra i träd trots att de inte är speciellt skickliga på det, och det har hänt att pandor ramlat ner och slagit ihjäl sig.

De allra flesta pandorna lever i provinsen Sichuan, och det är dit man ska åka om man vill titta på och lära sig mer om pandorna. Det var i Sichuan den stora jordbävningen slog till 2008. Forsknings- och uppfödningscentret för pandor i Chengdu klarade sig, men byggnaderna i Wolongreservatets forskningscenter, som ligger nära epicentrum, skadades. Pandor och skötare klarade sig, men pandorna flyttades till Bifengxia, som är det trevligaste stället att se pandor på idag.

Följ med på en resa till Sichuan och pandorna där.

 

När grundades KKP, Kinas Kommunistiska Parti? Hur länge har de haft makten i Kina?

KKP grundades i Shanghai år 1921. Det började som en stadsbaserad motståndsrörelse, men blev på 30-talet efter Mao Zedong tog makten i partiet mer inriktat på landsbygden och bönderna. De upprättade en bas i Yanan 1936 och hade sedan i praktiken makten i vissa områden av Kina, men det var först 1949 som KKPs makt var tillräckligt stor för att utropa Folkrepubliken Kina.

 

Är det billigt i Kina? Eller är det dyrt?

Prisnivån i Kina är låg och det mesta är mycket billigare än i Sverige. Nedan följer lite generaliserade uppgifter för att ge en bild av prisläget.

Priser för resenärer: Enklare dubbelrum kan man få för 100 – 200 kr/natt och fyrstjärniga hotell kostar ofta runt 500 kr/natt/dubbelrum. Mat kostar ca 20 kr/person på enklare restauranger och upp till 50 kr/person på riktigt fina restauranger. Tåg kostar 200 – 400 kr för 100 mil i 6 eller 4-bäddskupé. Flyg samma sträcka kostar 800 – 1 200 beroende på när man åker. Vin är relativt sett inte så billigt, medan en halvliter öl oftast kostar runt 5 kr. Att handla kläder, musik, hantverk och annat är billigt om man kan konsten att pruta.

Priser för de som bor i Kina: Boende är ganska billigt i mindre städer och på landet, men i de största städerna, som Shanghai, Peking och Shenzhen kostar det väldigt mycket, och vanliga löntagare har bara råd att bo i ytterkanterna av städerna eller i gamla bostadsområden med dåliga faciliteter. Mat: det är billigt med grönsaker, 1 – 5 kr/kilo, frukt kostar något mer, medan kött kostar 20 – 30 kr/kilo i allmänhet. Elektronik är 20 – 40% billigare än i Sverige, vilket gör det ganska dyrt jämfört med andra varor. I och med att lönespridningen är så stor är det väldigt svårt att uppskatta vad ”Medel-Wang” har för levnadskostnader.

Läs om våra resor till Kina

 

Varför har Kina skapats där det ligger?

Namnet Mittens Rike syftar på de kungadömen som låg i floddalen kring Gula Floden och söderut från ca 4 000 f kr. Längs Gula Floden var jorden bördig och jordbrukssamhället utvecklades till en av världens ledande civilisationer. Kinas politiska centrum låg där fram till 1100 – 1200-talet, då Mongolerna gjorde norra Kina och Peking till politiskt centrum, men jordbruk och ekonomi har fortsatt att vara koncentrerat till Gula Flodens och Långa Flodens (Yangze Kiangs) områden.

På 200-talet f kr lyckades kejsar Qin Shihuang göra hela det som idag är det inre Kina till en enhetlig stat. Sedan dess har det varit splittrat och enat om vartannat, men i stort sett alla kejsare och (det senaste århundradet) regeringar har sedan dess sett ett enat, stabilt Kina som ideal. Idag är taiwanfrågan och tibetfrågan aktuella, och de tvåtusenåriga traditionernas ideal om ett enat Kina har stor betydelse för hur de hanteras.

Är du intresserad av kinesisk histoia, läs om resan Kinas kultur och historia

 

Vilket är Kinas vanligaste språk? Vilka kinesiska dialekter finns det?

Rikskinesiskan, putonghua, är Kinas största språk. Vi kallar ofta rikskinesiskan felaktigt för mandarin. Alla lär sig rikskinesiska i skolan, och de allra flesta i Kina förstår rikskinesiska, eftersom det används i TV-sändningar och i officiella sammanhang. Det finns mängder av dialekter i Kina. Dialekterna i nordöstra Kina liknar rikskinesiska, medan andra dialekter kan vara obegripliga för en person som kommer från nordöstra Kina. I provinserna Sichuan, Guizhou och Yunnan talar man en dialekt som många från tex Peking har svårt att förstå, och skillnaden är ungefär lika stor som mellan svenska och danska.

Kantonesiskan är den största dialekten, men vissa menar att kantonesiska är ett eget språk.

Kina har också 55 olika minoriteter, och de har sina egna språk. I södra Kina liknar många minoritetsspråk mer Thai och Vietnamesiska än rikskinesiska.

När man skriver kinesiska använder man samma tecken även om dialekterna låter helt olika. Det kan jämföras med att skånska och norrländska skrivs likadant trots att uttalet är väldigt olikt.

Läs om våra språkresor till Peking

Läs mer om det kinesiska skriftspråket och kinesiska tecken.

 

Varför heter Kina Kina?

Namnet Kina härstammar från Qin-dynastin, för 2000 år sedan. Kejsaren kallade sig för Qin Shihuang (Shihuang betyder den förste kejsaren) och hans rike kallades helt enkelt för Qin. Detta blev det namn européerna använde för Mittens Rike.

På kinesiska heter Kina Zhongguo, vilket bokstavligen betyder Mitten och Rike(n). Då kinesiskan saknar plural är man inte helt ense om det från början syftade på ett eller flera riken i mellersta Kina.

 

Från vilka länder kommer de flesta turisterna i Kina?

Ända sen Kina öppnades upp i slutet av 1970-talet har antalet turister till Mittens Rike ökat för varje år och är enligt World Tourism Organisation den fjärde mest poplära turistdestinationen i Världen. 2008 turistade 1 749 820 personer i Kina, varav den största gruppen, japaner, utgjorde ca 15 %, på andra plats kom koreaner på ca 12 % och tredje största gruppen var ryssar, som stod för ca 10 %.

 

Vad har Kina för naturtillgångar?

Kina är ett land rikt på naturtillgångar. Man är världens största producent av kol, kolbrytningen uppgår till 1,3 miljarder ton per år. Av stenkolen kommer 75 procent av Kinas energi. Oljan blir mer och mer betydelsefull i Kina, det svarta guldet i landet finns främst i de obefolkade delarna såsom i ökarna i nordväst. Vattenkraft är en annan allt växande energikälla i Kina och det har redan byggts mängder av dammar i landets stora och små floder, bl.a. det som beskrivs som världens största vattenkraftsverk ”De tre ravinernas damm”, Yangzefloden, sydvästra Kina. Andra naturtillgångar som finns i Kina är: järnmalm, naturgas, kvicksilver, tenn, volfram, mangan, aluminium, bly, zink och uran.

 

Måste man vaccinera sig inför resa till Kina?

Det finns inga obligatoriska vaccinationer vid resor till Kina. I allmänhet rekommenderas följande vaccinationer i viktighetsordning: polio, stelkramp, hepatit A och B samt japansk hjärnfeber (B-encefalit). Malaria finns i södra Kina, men vi rekommenderar inte att äta malariaprofylax, eftersom smittrisken är mycket liten och många malariatabletter har otrevliga biverkningar. De flesta turistorter är malariafria. Besök gärna svenska ambassaden i Peking på nätet http://www.swedenabroad.com/ eller http://www.vaccinationsguiden.se för senaste nytt vad gäller vaccinationer och rekommendationer.

 

Vilka associationer har kineser till färger?

Färger har stor betydelse i Kina, här återspeglas återigen kinesernas vidskeplighet. Färgen röd har länge varit den mest älskade, även långt innan den blev associerad med Kinas kommunistiska parti och landets flagga. Samtidigt som vi i väst ofta förknippar röd med varning, stopp, våld eller något farligt så har kineserna i århundraden förknippat rött med glädje, lycka och godartade framtidsutsikter. Gul är en annan färg av stor betydelse, det är nämligen färgen för jord, det viktigaste av de fem elementen i kinesisk filosofi; trä, eld, jord, metall och vatten, där gul alltså representerar det centrala, jord. Gul var, i kejsardömet Kina, av stor vikt där färgen sågs mycket betydelsefull för kejsarens makt över jorden. Då den kejserliga familjen sågs härstamma från solen, som sågs som helig, hade kejsaren och hans söner ensamrätt på att bära gult. Blått står för elementet trä i filosofin, öst av vädersträcken och med våren av de fyra årstiderna. Grön färg är inte så laddat i Kina, men när man säger att någon har en grön hatt så menar man att hans fru är otrogen. Vitt har länge varit färgen för sorg och död, färgen bärs ofta på begravningar, men i dag är det även vanligt att färgen bärs, som vi är vana vid, på bröllop. Det är inte bra att ge gåvor i vitt papper. Rött är den säkraste färgen vid glada tillfällen.

 

Vilken är den vanligaste religionen i Kina?

Officiellt har Kina ingen stadsreligion, och de flesta kallar sig ateister. Samtidigt finns tre traditionella trossystem: konfucianism, daoism och buddhism. Kina kallas därför i bland ”de tre vägarnas land”. Om man ser till antal utövare, tempel och institutioner som bekänner sig till någon religion är buddhismen störst, men det är mycket svårt att räkna, eftersom de andra två förstnämnda kan ses mer som etiska läror eller filosofier än religioner. Under tidens gång har dessa trossystem smält samman mer och mer, och idag syns inga tecken på konflikter mellan de tre vägarna, utan många tror lite på alla tre, och blandar in en god portion vidskepelse. Historiskt sett har det stundvis varit stora konflikter mellan trossystemen, särskilt buddhister och konfucianer har haft svårt att dra jämt.

Kristendomen har också på senare år fått visst fotfäste i Kina, men har mycket litet inflytande på Kina i stort.

Kort och mycket förenklad presentation av de tre vägarna:

Konfucianismen är en ideologi där hierarki är av stor vikt. Det viktigaste i konfucianismen är att skapa harmoni i samhället. Det gör man genom att följa strikta regler om hur man ska förhålla sig till varandra – i samhället likväl som inom familjen. Människan är av naturen benägen att ge efter för lättja och ondska och behöver därför ha tydliga regler. Ordet Harmoni har kommit igen starkt i den politiska retoriken de senaste åren, och konfucianska skolor blir allt fler.

Daoismen skiljer sig mycket från konfucianismen. Inom daoismen tar man istället dagen som den kommer och accepterar sitt livsöde. Ett centralt begrepp är ”wu wei”, ordagrant ”inte agera”, vilket betyder att man inte ska försöka förbättra olika situationer, eftersom ingen vet konsekvenserna av en handling i förväg – det kan lika gärna bli värre som bättre. Man lever helt enkelt efter mottot “Det ordnar sig alltid” och bryr sig inte så mycket om regler och bestämmelser.

Buddhismen kom till Kina någon gång på 100-talet e Kr från Indien och växte sig allt starkare under 300-talet. Dagens buddhism i Kina är en blandning av 4 olika inriktningar inom buddhismen. Det centrala inom buddhismen är att minska det lidande som livet präglas av. Orsaken till allt lidande är att ingenting varar för evigt, allting har ett slut. Buddhismens fyra sanningar är att livet är lidande, det finns en orsak till detta lidande, det går att få slut på lidandet och vägen dit går genom att följa 8 regler (liknar de tio budorden).

 

Dela på facebook